Nedsmutsade vattendrag är inget som bara hör 1970-talet till.

LEDARE

Cuyahogafloden har fått sitt namn efter hur den ringlar sig norrut genom nordöstra Ohio på sin väg ut mot Eriesjön. På Aniroquoian-indianernas språk betyder cuyahoga just ”den krokiga floden”. Floden är inget betydande vattendrag, bortsett från att staden Cleveland växte upp vid dess mynning. Få utanför Ohio kände förmodligen till flodens namn innan 1969 när Cuyahogafloden blev porträtterad i tidningen Time som ett exempel på hur förgiftade många amerikanska vattendrag var vid den här tiden.

I juni det året fattade nämligen floden eld när en gnista från ett förbipasserande tåg antände oljeindränkt avfall som flöt i floden tillsammans med avloppsvatten och industriavfall från allehanda fabriker längs flodens sträckning. Något djurliv fanns inte längre i floden och tidningen beskrev Cuyahoga som "en flod som osar snarare än flyter fram" och "en flod där människor inte drunknar utan blir upplösta". Floden hade fattat eld flera gånger tidigare och branden 1969 blev därför ingen stor nyhet till att börja med, inte ens i Cleveland. När lokalmedia dök upp var branden redan släckt och de bilder som Time använde på omslaget var hämtade från den större och kostsammare flodbranden 1952.

Den symboliska betydelsen av flodbranden 1969 blev desto större. Den är en av de händelser som anses ha väckt medvetenheten hos det amerikanska folket om hur omfattande miljöförstörelsen i landet var. Den brinnande Cuyahoga-floden bidrog till införandet av nya regleringar för utsläpp, lagar som skyddade vattendrag och till skapandet av det amerikanska miljödepartementet Environmental Protection Agency.

Branden på Cuyahogafloden 1969 var inte den första, men det blev den sista. Så småningom avtog utsläppen och dumpningen av allehanda avfall, reningsanläggningar byggdes och begränsningarna för vad som kan släppas ut har ökat, decennium för decennium. Djurlivet har återvänt och den som tittar ner på floden från järnvägsbron där branden startade kan inte tro att det var där som en miljörevolution startade.

En torsdagskväll för några veckor sedan noterade invånarna i sydöstra delen av Bangalore hur stora rökmoln steg mot himlen. Röken tycktes komma från Bellandursjön, stadens största sjö. De kunde först inte tro sina ögon men insåg snart att det otänkbara hade hänt: sjön hade fattat eld. Igen.
      Precis som Cuyahogafloden var 1969 är Bellandursjön kraftigt förorenad, en brun sörja av avloppsvatten och industriavfall som ofta löddrat på grund av alla tvättmedelsrester. Men till skillnad från Cuyahogafloden krävdes ingen yttre gnista för att Bellandursjön skulle börja brinna. Blandningen av metan och fostater gör att floden kan självantända och när den giftiga röken nådde lägenheterna i sydöstra Bangalore nåddes av röken skickade myndigheterna ambulanser till platsen för att kunna behandla alla som önskade.

Till skillnad från vad som hände efter branden på Cuyahogafloden har myndigheterna i Bangalore inte gjort något alls. Ansvaret är delat mellan olika myndigheter som hittills mest skyllt på varandra. De är sannolikt också oroliga för att miljöregler skulle hämma den blommande it-sektorn som gjort staden känd. Sektorn är sannolikt en av orsakerna till att sjön självantänder.
      Varje år hanteras 20 000 ton med e-avfall i staden, varav 90 procent hanteras utanför myndigheternas kontroll. Det gör att halterna av bly, kvicksilver och andra gifter ökat i både luften och i grundvattnet, vilket förgiftar invånarna direkt och indirekt. Läget är så allvarligt att experter nyligen varnade för att staden kommer vara obeboelig om redan om sju år.

Alla svenska organisationer som på direkt eller indirekt har verksamhet i Bangalore har därför direkt eller indirekt ansvar för vattenkvaliteten i den brinnande sjön.
      Uppmärksamheten kring den brinnande Bellandursjön kan förhoppningsvis få samma effekt för medvetenheten om miljöförstörelsen i Indien som Cuyahogafloden fick i USA i slutet av 1960-talet. Det är samtidigt en påminnelse om att kampen för miljön är långtifrån över.


Per Grankvist
redaktör

INNEHÅLL

   


AVTRYCK I POPKULTUREN

Symbolvärdet av den brinnande floden var så stort att det även gjorde avtryck i populärkulturen, under flera decennier. Händelsen finns omskriven i Randy Newmans låt från 1972, ”Burn On”, R.E.M.'s "Cuyahoga" från 1986 och Adam Again's ”River on Fire” från 1992. Flodbranden gav också upphov till ölet Burning River Pale Ale från bryggeriet ”Great Lakes Brewing Company of Cleveland” 
Forward
Share
Tweet
Share
Om du inte hade betalat för en premiumprenumeration hade analysbrevet tagit slut här. Light-prenumeranterna får bara ledaren och går miste om resten.

ARBETSLIV

Flextid kan ge ökad jämlikhet

Det finns forskning som visar att en av de stora anledningarna till ojämlikheter mellan könen på arbetsplatser är arbetsgivarnas förväntningar om att de anställda ska jobba många timmar. Forskningen är visserligen gjord i USA och inte i Sverige och man behöver därmed ta hänsyn till att förväntningarna inte är lika höga här, men likväl existerar de även i vårt land.  
      Om det är förklaringen till att kvinnor får mindre betalt, varför de inte blir befordrade lika lätt och varför sannolikheten är högre att de börjar jobba deltid när dem får barn framstår flextid som ett sätt att komma till rätta med problemet. Även om svenska män ofta framstår som jämställda i jämförelse med andra länders män, visar statistik att det är långt kvar innan svenska män spenderar lika mycket tid på familjerelaterade uppgifter som kvinnorna.
 
Det gör att kvinnorna får problem när de förväntas lägga ner lika mycket tid på jobbet som sina manliga kollegor.
      Det ska sägas att de inte är kvinnorna som är problemet, utan de fördomsfulla cheferna (oavsett kön). Det kan förstås tyckas vansinnigt otidsenligt att bedöma någons insats efter hur mycket personen sitter vid sitt skrivbord istället för effekten, men tyvärr är det en vanlig inställning. Införandet av flextid tvingar därmed i någon utsträckning cheferna till att förändra sitt sätt att utvärdera anställda, vilket borde gynna de som har större behov av flexibilitet för att få vardagspusslet att gå ihop.
Slutsatsen blir alltså att även om flextid gynnar kvinnorna så krävs det att männen också omfamnar idén och börjar jobba mer flexibelt för att föra flextid till den nya normen och inte bara en norm för kvinnorna.

RAPPORTER I TIDEN

I början av varje vecka tipsar vi om en aktuell rapport i våra flöden på Facebook, Twitter och LinkedIn och skriver några rader om varför vi gillar den. Här är några av de vi tipsat om senaste tiden.

KLIMATOMSTÄLLNING

Glöm inte matens signalvärde

Alla trappor sopas uppifrån. Det både en sanning och ett ordspråk som betyder att om man ska förändra något i en organisation i grunden måste man börja från toppen. Det här känner uppenbarligen det tyska miljödepartementet till eftersom man deklarerat att man i framtiden bara ska servera vegetarisk mat på sina tillställningar. Orsaken är förstås den höga klimatpåverkan som kött och fisk har i jämför med vegetarisk mat, och att departementet sålunda vill föregå med gott exempel. Departementet ska dessutom prioritera ekologiska och närodlade produkter, enligt de nya riktlinjerna.
      Miljöminister Barbara Hendricks (SPD) tar förstås en politisk risk med beslutet eftersom den tyska husmanskosten är intimt förknippad med kött i olika former. En av de främsta kritikerna är faktiskt hennes kollega, jordbruksminister Christian Schmidt, som tidigare lobbat för ett förbud mot livsmedelsproducenter som kallar vegetariska maträtter för saker som för tankarna till
kötträtter, som vegetarisk salami eller vegetarisk korv. 
      Vi håller med jordbruksministern att många ”köttersättningsprodukter” borde förbjudas, delvis för att de lider av ett oaptitligt mindervärdeskomplex och delvis för att de är så äckliga. Men i sin kritik av sin regeringskollega har han fel. Om inte Miljödepartementet kan föregå med gott exempel och äta mat som görs av råvaror som är långt ner i näringskedjan, varför ska då tyska folket göra det?
       Ett annat exempel på samma tänkande finns i Växjö där många av restaurangerna serverar vegetariska lunch- och middagsalternativ under Earth Week i veckan. Sexton av stadens populäraste ställen är med, däribland Michelin-stjärnebelönade PM & Vänner. Restaurangerna vill visa att de kan bidra till att minska sin klimatpåverkan och att deras vegetariska menyer är minst lika goda som deras ”vanliga” rätter. Tjugo procent rabatt på vegorätterna under veckan ska förhoppningsvis hjälpa till också.
DET HÄR KAN DU GÖRA: 
Servera vegetariskt under en vecka. Det behöver inte nödvändigtvis ske under Earth Week och det är inte så svårt som man kan tro. Vegetarisk matlagning har blivit ett sätt att utmana sig själv för många kockar. För att ta fram en klimatsmart meny vände sig exempel Junibackens restaurang till nätverket Hållbara Restauranger.

Om du tillhör de som har en personalrestaurang som drivs av ett restaurangföretag är allt du behöver göra är att ställa krav på din leverantör att servera bättre mat. Ofta har de redan färdiga koncept eftersom kravet på att servera klimatsmart blir allt vanligare i offentliga upphandlingar.
      Sodexo är ett exempel. Sedan ett och ett halvt år tillbaka har de ett måltidskoncept som heter CompensEAT som gör det möjligt för företag att se till att allt som serveras i deras restauranger är klimatsmart. Maten är dessutom tillagad för att vara hälsosam på sätt som gör att så mycket näringsämnen som möjligt finns kvar (tänk ångkokt hellre än friterat).

INDUSTRI
 

Mindre utsläpp från SSAB i framtiden


Varje år släpper SSAB ut nio miljoner ton koldioxid från sina masugnar när man omvandlar järnmalm till högkvalitativt stål. För att få ner utsläppen experimenterar man just nu för att ersätta en del av det kol som används vid bearbetningen med vätgas, vilket skulle reducera utsläppen till nära noll.
        I ett och ett halvt år har man experimenterat och resultaten är lovande. Likväl räknar man inte att den nya tekniken är i kommersiell drift förrän om 15 år. Å andra sidan är det experimenten vis SSAB ett tecken på att arbetet med att ställa om till ett hållbart samhälle pågår på alla områden och påverkar allt från hur vi äter de modernaste saker, till att förändra produktionsprocesser som varit opåverkade av tiden och sett likadana ut i flera hundra år.
 
 

REGLERING

Heja Frankrike!


Som regelbundna läsare noterat är vi rätt svaga för Frankrikes sätt att jobba med hållbarhetsfrågan. Med fakta som grund och till synes utan rädsla för kritik eller konflikt har landet infört en rad åtgärder för att minska landets klimatpåverkan, sätta stopp för matsvinn, underlätta för bilpooler och nu senast: förbud mot engångsmaterial av plast och tunna plastpåsar.
SVTs samhällsredaktion Friktion har i en serie inslag visat hur plast påverkar vardagen, och vad man kan göra åt det och visar på Frankrike som ett gott exempel på ett land som gjort slut med plasten. Det är klart medborgarna gnäller lite i början – det gör de ju med alla förändringar – men snart kommer man förstås anammat de nya vanorna vilket är bra för miljön. Låt oss hoppas att många andra länder sneglar på Frankrike.

AKTIEANALYS

Smältande bolagsvärden

Många länder har talat om att sluta investera i fossila bränslen, det ser ut som om Irland blir första land att agera på det. I slutet av januari röstade det irländska parlamentet för att riksbanken ska sluta investera i kol, olja och gas. Orsaken är förstås att man inte tycker att det är ansvarsfullt att förvalta medborgarnas pengar på ett sätt som bidrar till att försämra medborgarnas miljö, direkt och indirekt.
      En annan anledning kan vara att nya rön kopplar ihop företagens försök att minska sin klimatpåverkan med hur de ska värderas. Ett bilföretag som inte arbetar med att konvertera sitt modellprogram till elektriska
drivlinor istället för att använda motorpaket som drivs av fossila bränslen är sämre förberedda för de krav som marknaden ställer, och bör sålunda värderas lägre. (Läs mer om logiken bakom nya sätt att värdera bolag här.)
      Hade BP hållit fast vid sin strategi om att försöka röra sig Beyond Petroleum hade de sannolikt haft en större värdering än de har idag. De bolag som fortfarande har en affär som till övervägande del bygger på försäljning av fossila bränslen utgör med andra ord en stor risk, vilket naturligtvis också är en av orsakerna till att den irländska riksbanken dumpar den typen av aktier.

STRATEGI

Därför lanserar Nike sporthijab

Ett meshtyg är ett tyg som är lika mycket finmaskigt nät som textil, vilket gör att det släpper igenom mer luft. Det gör att elastiska meshtyger är populära i sportkläder eftersom det både kan se till att svett avdunstar och att bäraren inte blir så varm.
För de kvinnor som sportar i klassiska hijabs är det sålunda en god nyhet att Nike lanserar sporthijabs nästa vår, tillverkade av meshtyg. Nike är inte först på marknaden med produkten. På senare år har oberoende tillverkare lanserat sporthijabs för att tillfredsställa kvinnors behov av att ha hojabs som funkar även när man sportar.
      Tidpunkten för lanseringen indikerar att efterfrågan börjar bli så stor att Nike tror att det är kommersiellt gångbart att tillverka sporthijabs. Men eftersom produkten inte finns i butik förrän om ett år så är det tydligt att det inte är intäkterna från den man är ute efter i första hand.
      Vad lanseringen framförallt säger är dock att Nike, som haft ögonen på mellanöstern under några år, kan använda sporthijabs som en symbol för att signalera att man förstår vilka behov som konsumenterna i regionen har.
Översättningen av Nikes populära träningsapp Nike+ Training Club till arabiska var ett första steg, liksom öppnandet av fler Nike-butiker och det är mot den bakgrunden som den nya lanseringen ska ses. Det handlar helt enkelt om pengar.
      De kunderna finns inte bara i Mellanöstern. Den muslimska klädsektorn, som den kallas med ett lite klumpigt uttryck, hade en beräknad omsättning på 230 miljarder 2014. Det motsvarar mer än den sammantagna klädförsäljningen i Tyskland och Storbritannien.
      Om Nike bara kan få en liten del av dem att bli lite mer sympatiskt inställda till Nike går det direkt att översätta till ökad försäljning. Men man gör inte bara sig själv en tjänst, faktiskt. En av orsakerna till att muslimska tjejer rör mindre på sig än icke-muslimska tjejer har varit att det inte funnit några sportkläder som anpassats efter deras behov av att täcka sig. Sett med de ögonen kan sporthijab kan helt enkelt vara ett första steg mot ett mer aktivt och friare liv.
Hämta verktyg i CSR i Praktikens butik
När du vill gå på djupet i någon fråga har vi samlat de bästa rapporterna, mallarna och guiderna som vi kunnat hitta i vår butik. Klimatfrågan, mångfald, leverantörskedjan, uppförandekoder, nulägesanalyser, trendspaningar - du hittar det mesta i vår butik där det mesta dessutom är gratis. Allt går att ladda ner direkt.

Som betalande prenumerant har du dock 20 procent rabatt på alla verktyg. Ange bara den personliga rabattkoden nedan  -innan du checkar ut - så dras rabatten av automatiskt.
2X1XS8RQYCQQ

INKÖP

Generationsskifte i kaffehyllan


Det är en sak att köpa kaffe med rätt märkningar och från rätt leverantörer, men om inte kaffeodlarna kan leva på intäkterna från kaffeodlingen spelar det ingen roll hur schyssta bönor de kan leverera. Den ekonomiska situationen för många kaffeodlare är pressad och det är en av orsakerna till att exempelvis Kafferosteriet Löfbergs tidigt satsade på Fairtrade-certifierat kaffe eftersom det innebär att odlarna får mer betalt. Likväl är det så att antalet kaffeodlare blir färre och färre.
     Löfbergs Next Generation Coffee är ett sätt att motverka den utvecklingen. Den nya kaffeserien är gjord av bönor som köps in från unga odlare i Colombia och Tanzania. Samtidigt som det ett sätt att föra konsumenten och odlarna närmare varandra, är det också ett sätt för Löfbergs att dra nytta av kaffenörderiet som innebär att fler kunder vill veta mer om sitt kaffe och vad det kommer ifrån. Vi har provat kaffet – det har en ovanligt bra eftersmak.
 

VÄRLDEN I SIFFROR

Världen i siffror

-74 %


Så mycket har kolanvändningen sjunkit i Storbritannien sjunkit de senaste tio åren enligt nya data. Kol ersätts till största del av förnyelsebara bränslen, men också av naturgas.

1920


Sist koldioxidutsläppen var så här låga i Storbritannien var på 1920-talet. 

FINANS

Fabriksarbetare får betalt digitalt


Många som arbetar i leverantörskedjornas många fabriker får fortfarande sin lön i kontanter. Det är dåligt av många anledningar. Det är ineffektivt, tar en massa tid och bidrar framförallt till att utsätta arbetarna för en risk. För någon som vill åt de där pengarna är det inte så svårt att räkna ut när det är lönedag i byns fabrik.
     Nyligen meddelade H&M att man skulle gå med i Better than Cash Alliance, en koalition med över 50 bolag, inklusive MasterCard som arbetar för att fabriksarbetare ska få betalt digitalt. Fabrikerna är inte svårövertalade när de väl förstår hur mycket de kan tjäna på det. I en fabrik i Bangladesh köade arbetarna 18 minuter i månaden i väntan på utbetalningar. Multiplicera det med antalet arbetare och svaret blev 750 timmar som istället kan användas till produktionstid.

KULTURTIPSET 

 

Mannen från Damaskus


Så här är det vanligt att tänka: Den som gjort något dumt åker alltid fast. Men i verkligheten är det förstås inte så enkelt. Eric Ericson och Susanna Wallsténs bok om nazisten Alois Brunner handlar om han kunde leva i bästa välmåga i Damaskus i många decennier trots att han under det andra världskriget skickade över 150 000 judar till koncentrationsläger.
        För den som är intresserad av etik är det lika spännande som nedslående läsning. Brunner umgicks med österrikiska ambassadörer och syriska regeringsmän, skaffade sig kopplingar till både den västtyska och amerikanska underrättelsetjänsten, köpte grönsaker på samma marknad varje lördag och födde upp kaniner på taket till det hus där han bodde i många år.
Orsaken till att ingen satte dit honom är förmodligen samma som att ett antal personer i näringslivet kommer undan med allehanda lustiga beteenden. De är helt enkelt värda mer för omgivningen där de är, än om de skulle straffas. 

SOICIALFÖRSÄKRINGSSYSTEM

Baslön är på modet

Ingen kan väl ha missat debatten om de ökade ojämlikheterna i samhället, eller om hur reallönerna slutade öka på 1970-talet för vanliga arbetare. Samtidigt har lönerna för företagsledare och aktieutdelningarna till ägare ökat under de senaste decennierna. Utvecklingen där robotar tar över mer av monteringsarbeten och algoritmer ersätter människor som gjort rutinmässiga arbeten av olika slag gör att utsikterna för att lönerna ska öka är rätt taskiga.

För att undvika stigande arbetslöshet och ökat missnöje i samhället är det allt fler som intresserat sig för idén om att ge medborgarna en baslön (även kallad medborgarlön). Det finns lite olika tankar om hur den ska utformas för att vara mest effektiv för att bekämpa fattigdom och hjälpa människor att leva ett bra liv. Samtidigt som stressnivåerna går ner, ökar kreativiteten vilket på sikt ska leda till att de får nya idéer och så småningom kan försörja sig själva.

För bara några år sedan skulle en sådan idé avfärdats som socialistiskt trams men vinden har vänt. Många entreprenörer förespråkar faktiskt baslön.I Finland genomförs ett experiment med baslön istället för arbetslöshetsersättning. I Kenya genomförs det största bas-löne-experimentet av sitt slag med över 20 000 deltagare.

Vi kommer följa hur det går, men om vi tittar i spåkulan så tror vi faktiskt att baslön kommer att finnas i de flesta västländer om några år. Orsaken kommer inte vara att statens kostnader minskar när man går från bidrag till lön, utan att medborgarna självkänsla ökar, vilket är ett effektivt sätt att motverka extremism av olika slag.
HAR DU MISSAT NÅGOT AV VÅRA ANALYSBREV?
Här är länkar till de tre senaste:

#181 - Inte riktigt på riktigt?
#180 - Nya insikter från toppen
#178-179 - Jubileumsnummer

Ledande på analys sedan 2006
OM ANALYSBREVET
Varannan vecka får du välunderbyggda analyser av några av de stora hållbarhetsfrågorna just nu, plus en massa konkreta exempel, vilket gör att du med trygghet kan säga att du har koll på läget.
 
Grundare och ansvarig utgivare: 
Per Grankvist

Om du fått det här numret av en kollega och vill skaffa dig ett eget exemplar - prova fyra nummer gratis! (Erbjudandet gäller bara en gång per person.)

Copyright © CSR i Praktiken / United Pattern 2017. Innehållet får inte återpubliceras utan skriftligt tillstånd från United Pattern AB.
ALLT OM DIN PRENUMERATION 
Du har premiumversionen av analysbrevet CSR i Praktiken som skickas till <<E-postadress>> och som upphör <<Prenumerationen upphör>>.
  • Vill du förlänga din prenumeration? Klicka här
  • Vill du se till att kollegorna också får CSR i Praktiken? Då rekommenderar vi en grupprenumeration med upp till 15 mottagare. Klicka här för att läsa mer.
  • Vill du få analysbrevet till en annan adress? Du ändrar direkt genom att klicka här
  • Vill du avsluta din prenumeration? Klicka här så sker det omedelbart.
FRÄGOR? HÄR FINNS SVAREN!
På vår sida för vanliga frågor hittar du många svar frågor vi får och kanske även din. I annat fall kan du kan förstås mejla oss på svar@csripraktiken.se, twittra till @csripraktiken eller inboxa oss via vår Facebooksida. Vi svarar vi så fort vi har möjlighet. Föredrar du hederliga gamla brev som kommunikationsmetod når du oss här:

SB Insight AB
Hamngatan 15
Stockholm 11147
Sweden

Add us to your address book


GLÖMT VARFÖR DU FÅR CSR I PRAKTIKEN?
Du får analysbrevet eftersom du tecknat en prenumeration på CSR i Praktikens sajt, för att en av dina kollegor beställt en grupprenumeration åt dig eller för att du köpt något i vår butik och då fått en prova-på-prenumeration på köpet. 
Facebook
Facebook
Twitter
Twitter
Instagram
Instagram
LinkedIn
LinkedIn