Copy
 

Klimatkommunernas nyhetsbrev april 2019

 
   
 
 
 

Några ord från kansliet

Nyss hemkomna från Örebro skriver vi det här numret av nyhetsbrevet. Fulla av inspiration från alla bekanta och nya klimatkollegor som var på plats på Klimatkommunernas årsmötesdagar.

På tåget hem från Örebro konstaterade vi, som efter alla andra nätverksträffar vi varit på, att vi har ett fantastiskt jobb. Att uppleva vad Sveriges mest engagerade kommunpolitiker och tjänstepersoner jobbar med och höra vad de funderar över, är inspirerande och hoppingivande. Vi har sagt det förr och vi säger det igen – det finns en enorm kraft i det lokala klimatarbetet, och med rätt förutsättningar kan vi tillsammans nå nästan hur långt som helst. 

Öbo, det kommunala bostadsbolaget i Örebro, är ett exempel. De har sedan flera år bestämt sig för att vara en del av utvecklingen av energimarknaden genom att aktivt gå in i demonstrations- och uppstartsverksamheter. De känner sig säkra på att de kommer att halvera bostadsbeståndets elförbrukning till 2020, och hittar kreativa sätt att hantera t.ex. effektbrist lokalt. Jonas Tannerstad, chef för el och automation på Öbo, får det att låta som det enklaste i världen: ” Vi fortsätter bygga hus, ser till att de är smarta, kopplar ihop dem med stadsnätet i Örebro, adderar solceller, testar energilagring och använder fastighetsanslutna elbilar som rullande batterier för att lastbalansera.” Och det bästa av allt? Öbo är ett kommunalt bolag, så de VILL att andra bolag ska ta efter, de vill hjälpa och guida. Kan det bli bättre?

Vi vill också passa på att skicka ett grattis till de kommuner som toppade Aktuell Hållbarhets Miljöbästa kommun-lista förra veckan – heja er! Fortsätt att bryta ny mark och dela med er av metoder och genvägar till ett bra hållbarhetsarbete så att andra kan hänga med.  

I fredags valdes en ny styrelse för Klimatkommunerna, och det första mötet kändes lovande. Det är ett engagerat och kunnigt gäng, som ser fram emot att få jobba tillsammans. Till de ledamöter som avgår vill vi säga: Tack för ert engagemang och hårda arbete under åren, vi kommer att sakna er!

Missa inte Klimatkommunernas webbfika på torsdag – den här gången gästas vi av Anna Hilding som kommer att guida oss in i plastens värld… 

Allt gott!
Filippa och Maria på kansliet

 

Nettonolltipset

Med flexibla parkeringstal menas att kommunen sänker kravet på antalet parkeringsplatser om byggherren kan tillhandahålla andra mobilitetslösningar som minskar de boendes behov av att äga en egen bil. Exempel på mobilitetslösningar är medlemskap i en bilpool, elcykelpool och/eller lastcykelpool, närhet till kollektivtrafiken, rabatterade reskort till kollektivtrafiken, bra gång- och cykelvägar. Ett ”bilfritt boende” innebär att kravet på parkeringsplatser reduceras med 90-95 procent. Medlemskapet för en bil- och elcykelpool ska ingå i hyran och det ska finnas mycket bra parkeringsmöjligheter och annan service för cyklar.

Läs mer på nettonoll.se →
 

På gång hos Klimatkommunerna

Klimatkommunernas nya styrelse

Årsmötet den 26 april valde en ny styrelse för Klimatkommunerna. Ordförandeskapet tas över av Lennart Bondeson (KD) kommunalråd i Örebro.

- Jag är mycket glad och tacksam för det förtroende jag fått att leda Klimatkommunerna.  Klimatet är en av vår tids viktigaste frågor och Sveriges kommuner behöver tillsammans arbeta för att skapa ett framtida hållbart samhälle. Klimatkommunerna är ett viktigt forum för kommuner och regioner att hitta goda och fungerande lösningar i omställningen till ett mer fossilfritt samhälle, säger Lennart Bondeson.

Vice ordförande är Ann-Christin L Frickner (C), Upplands Väsby kommun och till ordinarie ledamöter valdes Arne Jonsson (C), Eskilstuna kommun, Bo Frank (M), Växjö kommun, Camilla Lindoff (S), Hässleholms kommun, Camilla Neptune (L), Lunds kommun, Evelina Fahlesson (S), Skellefteå kommun, Tom Andersson (MP), Borås stad. Ersättare är Gunvor Bergqvist (V), Göteborgs stad, Kerstin Arnemo (C), Östersunds kommun, Peter Johansson (M), Kristianstads kommun.

Klimatläget 2019

Hos Klimatkommunernas medlemmar ökar takten i omställningen. 14 av de 36 medlemskommunerna har minskat sina utsläpp med mer än 40 % sedan 1990. Totalt har medlemmarna minskat utsläppen med 33 % sedan 1990.

Kommunernas målsättningar och klimatambitioner överstiger i flera fall de nationella. 19 kommuner har skarpare klimatmål än det nationella målet om 85 % minskning till 2045. I vissa kommuner sätts målåret tidigare, som Uppsalas 90 % minskning till 2040, Helsingborgs 85 % till 2035 och Lunds 80 % till 2030. Flera räknar in mer i sina klimatmål än vad som ingår i Sveriges mål. Göteborgs Stad ska bidra till globalt hållbar utveckling och har som mål att Göteborg ska ha en hållbar och rättvis utsläppsnivå av växthusgaser år 2050. Karlstad ska vara en fossilfri och klimatsmart kommun.

Läs mer om Klimatläget här.
 

Hur kan vi skapa ett transporteffektivt samhälle? 

Hur kan vi skapa ett transporteffektivt samhälle? Det var frågan som hamnade i centrum när Klimatkommunernas årsmötesdagar avslutades med ett samtal mellan gäster från myndigheter, departement och Örebro kommun.

Ola Alterå, kanslichef på Klimatpolitiska Rådet, menade att det är svårt att få en överblick – det finns inte någon tydlig och begriplig gemensam plan för hur vi ska nå klimatmålet för transporterna, eller hur rollfördelningen ser ut, istället finns det en massa skilda handlingsplaner. Trafikverkets måldirektör, Sven Hunhammar, pekade också på svårigheten att få en överblick, att departementen behöver samverka mer och få samsyn kring att klimatmålet kommer in i alla områden. Anna Ullström, kansliråd på Näringsdepartementet, gav exempel från regeringens godsstrategi på vad ett transporteffektivt samhälle kan innebära, bland annat tittar man där på hur varje trafikslag kan användas mer effektivt. Ofta handlar det om längre och tyngre fordon och där har kommunerna en roll i att se till så att dessa kan komma fram. Lovisa Blomér, trafikplanerare i Örebro kommun, lyfte att kommunen skulle vilja ha mer stöd inte bara vid nyanläggning av infrastruktur utan också för att jobba för en bättre användning av den befintliga infrastrukturen, och många av de närvarande kommunerna instämde. 
 

Klimatkommunerna besökte Miljö- och jordbruksutskottet

Den 23 april besökte Klimatkommunerna Riksdagens miljö- och jordbruksutskott. Ann-Christin L Frickner, Thomas Olson och Lennart Bondeson från styrelsen och Peter Krahl Rydberg från Borås stad presenterade våra mål och verksamhet och diskuterade tillsammans med utskottet förutsättningarna för kommunalt klimatarbete.

Rätt plast på rätt plats - Webbfika 2 maj

Under två års tid har Uppsala kommun har tillsammans med regionen, Uppsala universitet, SLU, Vattenfall, Fresenius Kabi och pastoratet arbetat med sin plastanvändning i syfte att minska klimatpåverkan. Även om målet var att påverka omvärlden genom ändrade upphandlingskrav har projektet fört med sig många andra vinklingar för att jobba med plastfrågan. 

Anna Hilding, projektledare för Rätt plast på rätt plats - Klimateffektiv plastupphandling, gästar Klimatkommunernas webbfika den 2 maj och pratar plast med oss. Välkomna!

Här hittar du vårt fikarum
 

Tips & publikationer

Forskningsprogrammet Mistra Sustainable Consumption – from niche to mainstream – har släppt tre nya kartläggningar:
Naturvårdsverket har släppt den årliga uppföljningen av Sveriges miljömål 2019. Uppföljningen av Begränsad klimatpåverkan med etappmål finns på sid 48-73.
WMO har nu också publicerat sin senaste ”State of the Climate”. En sammanfattning av innehållet finns att läsa här.
SMHI har uppdaterat svenska klimatindikatorer, och en sammanfattning finns att läsa här.  Årsmedeltemperaturen i Sverige ökar ungefär dubbelt så snabbt som genomsnittet på jorden.
Fossilfritt Sverige har överlämnat fyra nya färdplaner för fossilfri konkurrenskraft till regeringen. Uppvärmningsbranschen har i sin färdplan målet att vara fossilbränslefri 2030 och med hjälp av bland annat bioenergi med koldioxidinfångning och lagring (BECCS) vara en kolsänka år 2045. Sjöfartsnäringen ska nå målet genom utveckling av bland annat flytande biogas, batteridrift, biodiesel och metanol. Bergmaterialbranschen arbetar med elektrifiering av täkterna och ökad cirkulering av materialflödena för att halvera utsläppen till 2030 (jmf med 2015) och nolla dem till 2045. I digitaliseringskonsulternas färdplan ligger fokuset på hur de, förutom att nolla sina egna utsläpp, ska kunna bidra till att andra sektorer minskar sina.
En ny studie publicerad i Ecological Economics anger att varje km i bil ger externa kostnader på €0,11 medan cykel och gång ger nyttor på €0,18/km resp €0,37/km. Med dessa värden, kostar bilismen €500 mdr per år medan gång och cykel ger tillskott på €24 mdr respektive €66 mdr.
 
   
 
 
 

På gång hos medlemmarna

Malmö

Smarta kartan har kommit till Malmö

Smarta Kartan är en plattform som ska göra det lättare för Malmöbor att hitta och ta del av delningsinitiativ i staden. På Smarta Kartan listas ställen i Malmö där du kan hyra, byta, låna, ge och få. I Malmö har innehållet till kartan tagits fram genom öppna träffar med Malmöborna, så kallade map jams. Fler map jams kommer att arrangeras i maj. Det kommer också finnas möjlighet för Malmöborna att själva lägga in saker på kartan som inte kommit med i första rundan.

Smarta kartan Malmö →

Dags för ny resepolicy – Malmö utreder klimatväxlingsmodell

Malmö stad tar fram en ny resepolicy och utreder möjliga alternativ till klimatväxlingsmodell. Malmö stads resepolicy antogs 2010 och gäller resor som medarbetare gör i tjänsten. I den slås det fast att anställda främst ska ta sig fram på cykel eller genom att gå när det kommer till korta resor inom staden, att buss eller tåg ska väljas framför taxiresor eller resor med bil och att tåg ska väljas framför flyg. I samband med framtagandet av den nya resepolicyn ska man också utreda möjliga alternativ till klimatväxlingsmodell för att minska klimatpåverkan.

Nominera din miljöhjälte i Malmö

Nu går det att nominera en förening eller organisation som har gjort något särskilt för att bidra till en hållbar utveckling i Malmö. Malmö stad delar årligen ut ett pris till en förening eller organisation i Malmö som genom ideella insatser bidrar till att Malmö bli en hållbar stad. Priset är på 20 000 kronor. Det går att lämna nomineringar till och med den 31 maj. Vinnaren utses i augusti. Malmö stad tar fram en ny resepolicy och utreder möjliga alternativ till klimatväxlingsmodell. 

Läs mer och nominera →

Mötesplats ReTuren återinvigs

ReTuren är en kvartersnära återbrukscentral och mötesplats. Här kan Malmöbor lämna olika typer av avfall men också prylar som inte längre används, delta i kreativa workshops och träffa andra över en kopp kaffe. I lokalerna finns både verkstad och workshoprum. ReTuren drivs i ett samarbete mellan VA SYD, Sysav, RSMH och kulturförvaltningen i Malmö stad. Nätverk och boendegrupper är välkomna att använda och fylla lokalerna med kreativa idéer för att öka gemenskapen och trygghetskänslan på området även utanför ordinarie öppettider.

Uppsala

Flest solcellsanläggningar

Enligt senaste solstatistiken från Energimyndigheten har Uppsala kommun flest antal nätanslutna solcellsanläggningar i landet, ca 760 stycken. Vad gäller installerad effekt ligger Uppsala på drygt 11 megawatt, vilket innebär en tredjeplats på listan efter Göteborg och Stockholm.

Helsingborg

Stadens miljöarbete prisat för tredje året i rad

24 april redovisade tidningen Aktuell hållbarhet sin ranking över Sveriges miljöbästa kommuner. Helsingborgs stad fick högst totalpoäng av alla i rankingen och blev miljöbästa kommun för tredje året i rad. En bred politisk majoritet bakom miljöarbetet, tydliga mål, strategier som genomsyrar hela organisationen och ett stort engagemang hos alla medarbetare är några saker som har bidragit till en smart och hållbar stadsutveckling.
– Vi har höga ambitioner med stadens miljöarbete i Helsingborg och den här utmärkelsen ger oss energi att fortsätta att arbeta med framtidens utmaningar så som att staden ska ha netto nollutsläpp av växthusgaser år 2035, säger Henrik Frindberg, miljödirektör i Helsingborg stad.

Läs hela kommunrankingen →

Fina resultat för fossilbränslefria kommuner

Efter tre års intensivt arbete är projektet fossilbränslefria kommuner avslutat. Slutresultaten visar på fantastiska siffror för projektet i helhet, där de 10 deltagande kommunerna i genomsnitt har minskat sina koldioxidutsläpp med 32 %. Helsingborg hade kommit en bra bit på väg mot fossilbränslefrihet redan innan projektet drog igång, men trots det har koldioxidutsläpp minskat med 17 procent. De tre faktorer som framförallt bidragit till framgången för Helsingborg är mer biogas i tjänstebilarna, utfasning av naturgas i uppvärmning till förmån för biogas, och ett tufft klimatväxlingsprogram som minskat antalet flygresor och körningar med egen bil i tjänsten. Kontakta elin.sundqvist@helsingborg.se för mer info.

Inspireras av projektets resultatsida →

På väg mot SmartMat-målen

Under 2019 ska Helsingborg halvera matsvinn på skolor jämfört med 2017 och samtidigt sänka skolmatens klimatpåverkan. Så här tre månader in på året kan konstateras att de är på god väg! Matsvinnet minskade kraftigt redan under 2018 (från 75 gram per ätande till 54 gram) och nu har även CO2e-siffrorna börjat gå åt rätt håll. Bland grund- och gymnasieskolorna har fyra tillagningskök redan tagit sig under målgränsen på 1,5 kg CO2e/kg inköpta livsmedel. Klimatsmarta menyer arbetas fram på skolorna genom att testa olika nya recept och se vilka som går bäst hem hos matgästerna. En burgare gjord på Quorn och en pasta bolognese gjord på hönsfärs är exempel på rätter som fått god respons från eleverna.
Kontakta Monika.RullLundin@helsingborg.se för mer info.
 

HETTAN – en dag för framtidens klimat

Söndag 15 september samlar Helsingborgs stad, i samarbete med Folkuniversitetet, forskare, musiker entreprenörer och konstnärer för en het dag om framtidens klimat. Musiker som Annika Norlin (Säkert!) och några av de främsta forskarna från Lunds universitet hjälper till att skapa ett starkt engagemang för klimatet. Under dagen kommer besökarna också kunna pröva på återbruk av textilier och provsmaka klimatsmart mat

Pressmeddelande →

Karlstad

Kommuninvånarna jammade fram 140 olika delningslösningar

Att dela, byta, låna, laga, hyra och återbruka är framtidens melodi. Den 3 maj hölls därför två Map Jam i Karlstad. Syftet var att tillsammans med Karlstadsborna inventera olika delningslösningar i kommunen. Totalt jammade kommuninvånarna fram till 140 olika delningslösningar! Allt ifrån offentliga cykelpooler, delade trädgårdar till rädda mat appar. Syftet är att göra dessa lösningar lättillgängliga för Karlstadsborna via någon form av karta. Map Jamet hölls inom projektet Karlstad Delar, som syftar till att utveckla delningsekonomin, andrahandsmarknaden och reparationsverksamheter I Karlstad och vara en modell för andra medelstora städer.

Karlstad delar →
 

Karlstad Sveriges fjärde bästa miljökommun 2019

Karlstad är återigen i topp som en av landets absolut bästa miljökommuner. I år med den bästa placeringen hittills, nämligen en finfin fjärdeplats. Kraven som ställs i rankningen blir tuffare för varje år och frågorna varierar, trots detta är Karlstad alltid med i topp. Endast en kommun har bättre snittplacering under de elva år rankningen funnits.


- Det är väldigt glädjande att Karlstads kommuns breda och ambitiösa hållbarhetsarbete uppmärksammas, och att vi tillhör de främsta i Sverige inom området. Vi har haft ett långsiktigt fokus på att utveckla Karlstad i en mer hållbar riktning och med engagerade karlstadsbor, medarbetare och politiker ger det resultat, säger Monika Bubholz, kommunalråd (MP).
Även om Karlstad ligger i Sveriges miljötopp finns det utmaningar att jobba med framöver, och siktet är inställt på att bli ännu bättre.

Pressmeddelande →

Lund

Tvåa i Sveriges Miljöbästa kommun 2019

Lund är stolt tvåa i Aktuell Hållbarhets rankning av landets bästa miljökommuner 2019 och vi vill gratulera Helsingborg som utsågs till vinnare för tredje året i rad!
 
Lunds kommun har i många år arbetat systematiskt och långsiktigt med miljöfrågorna och att Lund ska vara ett grönt föredöme är ett av fyra fokusområden i kommunens ekonomi- och verksamhetsplan 2019-2021.
 
– Vi samverkar brett och söker ny kunskap tillsammans med det innovativa lokala näringslivet, civilsamhället, Lunds universitet, våra kommunala bolag och andra offentliga aktörer i Sverige och andra länder. Vi har långsiktiga mål som vi aktivt följer upp för att se vad vi kan göra för att bli ännu bättre, säger kommunstyrelsens ordförande Philip Sandberg.
 
Arbetet har redan tidigare gett en rad olika utmärkelser såsom årets cykelstad, bäst på hållbara transporter, årets återvinningskommun och finalist i årets klimatstad. Lund är dessutom nära att nå målet om att bli fossilbränslefria i den egna organisationen med hela 97 procents fossilbränslefrihet 2018.
 
– En framgångsfaktor är att vi både har bredd och spets inom miljöarbetet. Det finns fantastiskt mycket kunskap och engagemang i organisationen som ger ett driv framåt. I Lund vågar vi också gå före och testa nya lösningar för att utveckla oss ytterligare, säger Jon Andersson, chef för miljöstrategiska enheten.

Läs mer →
 

Lunds Klimatpolitiska råds första rapport

Lunds klimatpolitiska råd har överlämnat sin första rapport till kommunstyrelsen. På bilden tar kommunstyrelsens ordförande Philip Sandberg emot rapporten från Klimatpolitiska rådets ordförande Lena Neij och vice ordförande Roger Hildingsson.

I denna film sammanfattas rapporten.

Läs rapporten →
 

Cykelvänlig arbetsplats

Lunds kommun bjuder in till en öppen tävling för alla arbetsplatser inom Lunds kommuns geografiska område om vem som gör det lättast för sina anställda att välja cykeln till och från arbetet, samt i tjänsten. Utöver utmärkelsen ”Lunds cykelvänligaste arbetsplats” kommer en jury även att utse ”Årets cykelidé”, för initiativ som är extra bra och kreativa.

Läs mer →

 

Klimatfondsmedel delas ut till 11 projekt

El-scootrar till fältgruppen, cyklar till lärarna vid Modersmålscentrum och digitala tavlor med hållbarhetsinformation i restaurangen Höjdpunkten. Det är några av åtgärderna som får pengar när Lunds kommun delar ut årets medel ur klimatfonden. Sedan 2016 tas en koldioxidavgift ut på alla resor och transporter som kommunala tjänstepersoner och politiker i Lund genomför. De insamlade avgifterna placeras i en klimatfond där kommunens förvaltningar sedan kan söka medel till olika åtgärder för att minska sin klimatpåverkan. I år delas totalt 469 400 kronor ut till elva projekt.

Läs mer →
 

Linköping

Ny utmärkelse för cykelvänliga arbetsplatser

Pump, dusch, cyklar för tjänsteresor och en säker cykelparkering. Det är några av sätten att skapa en cykelvänlig arbetsplats. Nu har alla arbetsplatser i Linköping chansen att få en utmärkelse för sina cykelsatsningar.

Läs mer →

Göteborg

Innovationskluster

Göteborgs Stad är med i ett projekt som heter Celsius (med tre olika prefix, detta gäller Celsius Innovationskluster). Syftet är att innovationsklustret ska bli en plattform och länk för svenska aktörer till europeiska samarbetspartners för att därigenom skapa förutsättningar för att accelerera svensk innovationstakt och affärsutveckling inom hållbar värme och kyla, samt driva på omställningen till framtidens energisystem.

Läs mer →

 

Kalendarium

Klimatkommunernas webbfika
2 maj kl 14-14.30, Skype

Ekotransport
7 maj, Stockholm (Arrangör: 2030-sekretariatet)

Webbinar: Hur kan hållbar konsumtion bli ”mainstream”?
8 maj, webbinar (Arrangör: Forum för miljösmart konsumtion)

Klimatpåverkan från byggmaterial & byggprocess
17 maj, Lund (Arrangör: Lunds kommun och Helsingborgs stad)

Seminarium: Fossilfri offentlig upphandling – hinder och möjligheter
20 maj, Stockholm (Arrangör: Fossilfritt Sverige)

Energy Cities Conference 2019
22-24 may, Heidelberg

Tack för att du prenumererar på Klimatkommunernas nyhetsbrev!

Vill du läsa mer om Klimatkommunerna så kolla gärna in vår hemsida där vi samlar info om medlemmarna, dokumentation från träffar, remissvar, länktips, goda exempel och mycket mer. Vi har även tagit fram sidan nettonoll.se där kommunernas arbete mot nettonollutsläpp presenteras.

Kontakta kansliet om du vill veta mer om föreningen.  

Följ Klimatkommunerna på Twitter och Facebook för senaste nytt om kommunalt klimatarbete!

Nästa nyhetsbrev kommer ut 21 maj 2019.

 
Copyright © Klimatkommunerna 2019 All rights reserved.