Tillbaka till framtiden

Katie lär ha jobbat på sin mamma och inte så mycket annat i 3 år efter att hon 1986 vaknade upp inför verkligheten. Jag undrar om hon instinktivt gick den rakaste vägen.

Själv har jag haft samma känsla som någon uttryckte om sin mamma: "Detta är var The Work kommer sluta fungera." (Det hade det inte gjort.)

Jo, de stora sakerna, det mest smärtsamma har jag mött, men alla de till synes småttiga händelserna, men likafullt irriterande efter så många år, har känts överväldigande.

Det har funnits ledtrådar till att dessa småttigheter var mer betydelsefulla än jag anade.

Frustrerade relationer där jag agerar ut precis samma beteende som jag har problem med, eller där jag gång på gång triggas när jag möter någon som gör samma sak som jag en gång reagerade på, eller som jag tror gör samma sak.

Med dessa oupplösta berättelser inom mig är jag magnetiserad att söka upp dessa människor som ska trigga mig. Hur jobbigt är inte det, särskilt när jag skyller på dem. Och ärligt talat, att uppleva händelsen en gång räckte, att stöta på den om och om... nej tack.

Men Gud är stenhård. Jag kommer inte undan med något annat än kärlek, till mig själv och nästan. En perfekt konstruktion, och åh, så mycket lidande när jag missar poängen.

När jag nu sent omsider går tillbaka och verkligen lyssnar till Katies ord om att hämta hem den sista procenten där jag inte helt förlåtit en annan människa, så upptäcker jag en ny värld.

Helt plötsligt förstår jag vad det var som verkligen hände. Händelser som gäckat mig i årtionden, som varit obegripliga och frustrerande blir uppenbara, solklara.

Gamla glada minnen som legat gömda börjar stiga upp till ytan allteftersom skräpet lyfts bort.Som Katie säger, vad finns det att förlåta när man ser att det man trodde hände aldrig hände.

Så för att komma framåt går jag bakåt. Gud är i detaljerna. Hur äter man en elefant? Ett Döm din nästa-formulär i taget!


 

 

 


När du inser att det som sårade dig faktiskt aldrig hände i verkligheten, då är förlåtelsen ett faktum. Men förlåtelsen kommer inte förrän du verkligen förstår att det inte finns något att förlåta. Vi är alla oskyldiga; vi sårar andra för att vi tror på tankar som vi inte undersökt. Ingen skulle någonsin göra en annan människa illa om de inte var förvirrade.

 

~ Byron Katie 
 

Varmt välkommen till
LovingLivings inspirationsbrev!



Den glada nyheten från förra brevet kom lite för tidigt, men nu är den svenska sidan plats ! !

     > > > thework.com/svenska > > >


I samband med att hemsidan nu läggs ut har också allt svenskt material uppdaterats, både det som redan legat på thework.com, som Döm din nästa-formuläret och The Work av Byron Katie - en introduktion, och dessutom olika formulär och arbetsblad som inte funnits allmänt tillgängliga innan som En tanke i taget : arbetsblad, Döm din kropp-formulär, Undersökningsguide, Lista över känslor, mall för att skriva ut de gula frågekorten m m.

En annan glad nyhet, eller åtminstone ett rykte som behöver bekräftas, är att Katie kommer till Stockholm 15 juli 2013 och ger ett heldagsseminarium.

På Facebook-fronten bjuder nya The Work av Byron Katie Skåne-gruppen in dig som vill få kontakt med andra mer lokalt som också är intresserade av The Work. Kanske kommer Katie också en sväng till Köpenhamn i juli. Någon som hört något?

Annars är du som vanligt välkommen att boka The Work-session med mig: The Work med Adina

Hjälplinjen för The Work
Ibland hittar du mig numera på hjälplinjen för The Work. Här finns volontärer varje dag året om som kan göra The Work med dig kostnadsfritt.

Om du vill komma på introduktionskursen i The Work här på Sinnesfred ges den i höst två gånger till:


8-11 november
6-9 december

Sinnesfreds kalender för våren och sommaren 2013 är nu uppdaterad, med några nyheter: Nyårsretreat, två fortsättningshelger för dig som gått introduktionskursen och en Grön Psoriasisvecka, vilket leder mig till...

... att du sist men inte minst är välkommen att dela Min resa med psoriasis/My Journey with Psoriasis, som ligger som en 4-minutersfilm på YouTube. 2009 läkte min psoriasis på armbågarna efter 100 dagar med raw food. Denna gång hade turen kommit till psoriasisen i hårbotten...



Till nästa gång!

Varma Work-hälsningar
Adina